tankar om lite saker
är jättenervös för "daten". hatar ju att sitta o prata med människor man inte känner. speciellt snygga killar! :P menmen.... hehe... det går nog bra...
är man som modigast om man gör saker man är rädd för? eller är man bara dum?
Hur säger man till en man älskar att man inte orkar mer? Att allt är överspelat och försent?
När man flyttar hemifrån till en stad en bit bort får man lite perspektiv på allt. Felen som finns med hemplatsen och dess människor och även hur mycket man älskar allt det där innerst inne. På nyår uttryckte sig Micke på det här sättet:
M: Var sover du nu för tiden då?
H:Jag sover vanligtvis i Linköping, men inatt ska jag sova hos annelie.
M: Linköping? Då har du bytt upp dig.
Då höll jag med, men jag har funderat vidare på det där.... Har jag verkligen bytt upp mig? Det känns nämligen inte alltid så. Livet i Linköping är varken bättre eller sämre. Visst Linköping är roligare än Åseda som samhälle. Men om man tänker på att man lämnade familjen och vännerna kvar så är et svårt att tycka att man bytt upp sig. Jga vill nog snarare säga att jag bara har bytt.
Dags att sova kanske?
är man som modigast om man gör saker man är rädd för? eller är man bara dum?
Hur säger man till en man älskar att man inte orkar mer? Att allt är överspelat och försent?
In our short years we come long way
To treat it bad and throw away
And if we make a little space
A science fiction showcase
In our short film, a love disgrace
Dream a scene to brighten face
In our short years we come long way
To treat it bad, just to throw it away
I want you to be free
Don't worry about me
And just like the movies
We play out our last scene
You won't cry, I won't scream
To treat it bad and throw away
And if we make a little space
A science fiction showcase
In our short film, a love disgrace
Dream a scene to brighten face
In our short years we come long way
To treat it bad, just to throw it away
I want you to be free
Don't worry about me
And just like the movies
We play out our last scene
You won't cry, I won't scream
När man flyttar hemifrån till en stad en bit bort får man lite perspektiv på allt. Felen som finns med hemplatsen och dess människor och även hur mycket man älskar allt det där innerst inne. På nyår uttryckte sig Micke på det här sättet:
M: Var sover du nu för tiden då?
H:Jag sover vanligtvis i Linköping, men inatt ska jag sova hos annelie.
M: Linköping? Då har du bytt upp dig.
Då höll jag med, men jag har funderat vidare på det där.... Har jag verkligen bytt upp mig? Det känns nämligen inte alltid så. Livet i Linköping är varken bättre eller sämre. Visst Linköping är roligare än Åseda som samhälle. Men om man tänker på att man lämnade familjen och vännerna kvar så är et svårt att tycka att man bytt upp sig. Jga vill nog snarare säga att jag bara har bytt.
Dags att sova kanske?
Kommentarer
Trackback