When my heart breaks it makes a sound
Arg
Tur att Ski förser mig med roliga videoklipp då! Haha det här är underbart:
Shimaa<3
Only the good die young
Hultan kills me!
Bullet Proof
You're a bullet through my soul
And I'll never let you know
I won't let you fall until you let it go
What are we? (Whatchya wanna be)
Everything! (That you wanna be)
All I need (Right in front of me)
I've know before
Would you come my way
Or did you burn out to the end
Would you come my way
Should have listened when you called my name
Dröm som blir verklighet?
Pinsamt PCD!
Jag fick ett liv?
Idag så körde jag och Elenor en massa workout-program på hennes dansmattor. :) det ni!
Sedan hamnade vi på y-puben med Malin och Carina. Det var skoj! :D
Nu ska jag återvända till Emelie på msn. *suck och pust för allt jobbigt*
Dortmund here we come again!
Every word kills a part of my heart
Bill satt och stirrade på sin hand. Hans fingrar omslöt brevet och de skakade okontrollerat. Alla orden hade för evigt präntats in i hans hjärna, hjärta och själ. Tårarna hotade med att tränga ut ur ögonvrårna, men han lyckades att pressa dem tillbaka. Han önskade att bokstäverna som bildade dessa meningar inte skulle påverka honom så mycket, men de genomborrade honom som spjut och lämnade små stickor djupt inom honom.
Det var knappast det första brevet han fick och säkert inte det sista. Han hade tappat räkningen på hur många han läst vid det här laget, men alla lämnade de små sår och ärr i hans själ. Varje gång han fick ett sådant brev så dog lite om honom och det var svårt att bygga upp igen. Om han tittade in i spegeln efter att ha läst ett sådant brev så kunde han se hur ljuset i ögonen hade slocknat.
Bill försökte att släppa brevet, men det satt som fastklistrat mot fingertopparna. Han kunde känna hur det brände sig in under huden och spred sig i ådrorna. Hans puls ökade och det blev allt svårare att in gråta. Han önskade nästan att hon inte hade skickat honom brevet, samtidigt som han inte kunde neka henne till att göra det. Vem var han att säga åt någon vad de fick och inte fick göra? Dessutom var det ju inte någon som hade tvingat honom till att läsa. Nej, det hade han gjort helt frivilligt. I samma stund som Bills ögon hade flugit över de första meningarna visste han att han skulle få ångra det. Han visste precis vad som komma skulle och ändå kunde han inte sluta läsa. Ord för ord måste han följa meningarna som hon skrivit med spretig handstil.
”Hej Bill!
Jag såg dig på scenen igår och du verkligen lös. Det var den bästa stunden i mitt liv! Jag önskar att varje sekund i mitt liv skulle kunna vara så!”
De första meningarna fyllde honom med glädje. Så var det varje gång. Det var det som kom sedan som slog ner honom på marken och fick tårarna att vilja släppas fria.
”Men varje sekund i mitt liv är inte sådär. Jag lever i ett helvete som aldrig släpper mig fri, mer än för enstaka ögonblick. Min högsta önskan har alltid varit att få se er live och nu har jag gjort det. Aldrig har jag känt en sådan lycka! Nu är konserten över och jag känner mig ensammare än någonsin. Jag saknar att vara så lycklig som jag var under konserten och jag vet att jag aldrig kan få det tillbaka. Fast nu har jag sett er och kan dö lyckligt. Tack för allt fint ni har gett mig! Ni fick mig att orka lite till. Men nu ger jag upp och när morgondagen gryr finns jag inte längre på denna jord. Tack igen! Jag älskar dig och er musik! När jag dör kommer jag höra din röst och era låtar kommer att spelas på min begravning. Farväl!
Puss och Kram Jessy”
Längst nere hade hon satt dit ett litet kort och Bill tyckte Jessy var riktigt söt. Det gjorde det hela ännu värre att ha ett ansikte till de hemska orden. Det var en tung börda för hans själ att veta att den blonda tjejen som skyggt log mot kameran inte längre var i livet. Hon hade haft ett tufft liv och valt att ge upp i förtid. Dessutom var han den person hon valde att berätta det för. Han hade betytt en massa för henne och hon sa att hon älskade honom. Bill själv hade inte ens vetat att hon existerade förrän han fick hennes avskedsbrev.
Han visste inte hur många sådana här brev de fick varje dag och han visste inte hur många som lyckades med sina självmordsplaner. Varje brev rev ett hål i hans själ och dödade lite av ljuset i hans blick. Bill tyckte det var hemskt att folk skulle få känna sådär. Ingen förtjänade att vilja dö vid så unga år. Tjejer och killar som knappt hade hunnit bli tonåringar avslutade varje dag sina liv och han kunde inget göra för att hjälpa dem. Tokio Hotels musik verkade hjälpa en del, men en del gav helt enkelt upp. Ibland önskade han så att han aldrig hade läst deras brev. När han väl fick dem var det ju redan för sent och han kunde inget göra. Ja, oftast visste han knappt ens vilket land de bodde i. Det enda han visste var att varje dag nådde brev liknande det Jessy skickat honom deras brevlåda och de kom från världens alla hörn. Bill visste inte hur många av dem han aldrig fick läsa. Hans tankar avbröts av en knackning.
– Kom in!
Tom stack in sitt huvud genom dörren.
– Vi måste åka till soundcheck snart så jag skulle se om du är klar.
Bill nickade.
– Jag är färdig om en kvart.
– Är du ledsen? undrade Tom oroligt.
– Nej, nej. Gå du och gör dig i ordning.
Motvilligt gick hans tvillingbror sin väg.
Bill såg en sista gång på brevet innan han kastade iväg det som om han bränt sig. En tår sökte sig ned för hans kind när han tänkte på att det fanns alldeles för många Jessy där ute. Han strök bort tåren och bättrade på sminket. Ögonen såg fortfarande döda ut, men om han log och lurade sig själv att allt var bra så skulle nog livet finna sin väg tillbaka. Ikväll skulle han gå ut och ge allt på scenen. Det var det enda han kunde ge sina fans. Några sekunder, minuter, ungefär en och en halvtimme av lycka och sedan inget mer. Bil skulle ge allt och lite till för att kanske hålla några vid liv ett tag till. Men innerst inne visste han att imorgon skulle säkert minst en ensam flicka sätta sig ner och skriva ett avskedsbrev till någon i bandet. Därför bar han minnet av Jessy och de andra som små hål i sitt hjärta. På så sätt kunde han aldrig svika deras fans genom att inte försöka ge allt på scen. Han tänkte att all förtjänar vi lyckan om så bara för några sekunder. Ändå längtade han efter den dagen då han slapp ta emot sådana brev för en vacker dag skulle hans hjärta inte orka mer utan gå mitt itu. Om så skedde så hoppades han innerligt att det fans någon annan där ute som kunde försöka göra vardagen bättre för alla ensamma och vilsna själar där ute.
Bis in die Ewigkeit
Es ist schon ein bisschen Ironie
Doch viele meiner Helden sind schon tot
Jeden Tag in meiner Phantasie
Helfen sie mir in meiner Not
Das hier bleibt bis in alle Ewigkeit
Für alle die es hören wollen
Für alle Menschen mit zu wenig Zeit
Um unserem Leben Tribut zu zollen
Bis in die Ewigkeit
Das hier ist deine Zeit
Bis in die Ewigkeit
Bist du für sie bereit
Das hier ist für alle Songs der Welt
Einfach das, was mich am Leben hält
Für die Tränen meiner schlechten Zeit
Für alle Freunde und jeden Feind
Und wenn du nicht mehr weiter weißt
Dein ganzes Leben gegen dich
Halt dich an deinen Helden fest
Dann leben sie für dich und für mich
*andas*
spring!
Btw så är spanjorerna läskiga idag! De spelar Robyn! ROBYN! det har aldrig hänt förut. Bara det att de spelar musik på dagen istället för mitt i natten är ytterst oroande! O.O
Matkrig?
NumberOneBullet | Tears are falling from my eyes säger:
var farmors mat god?
Sugve säger:
som fään
NumberOneBullet | Tears are falling from my eyes säger:
vad var det idag? ^^
Sugve säger:
getti och köttfärssås
NumberOneBullet | Tears are falling from my eyes säger:
men naaaaj! jag vill med!
Sugve säger:
hahaha in your face
NumberOneBullet | Tears are falling from my eyes säger:
no, in my stomach! inte matkrig!
Sugve säger:
joooo
NumberOneBullet | Tears are falling from my eyes säger:
*proppa tomater i Linus öron*
Big failure!
Hanna goes fjortis for real!
Men jag väntar på dig
Någon gång måste du bli själv
Och jag väntar på dig
Jag bidar tiden och det kommer ta tid
Jag har inte sagt något än
Men jag väntar, väntar
Du är inte så fin
Men det är nåt med dig
Som att komma hem
Första gången ja, du sa hej
Det är så logiskt alla fattar utom du
Du har inte en aning
Att jag tänker på dig precis just nu
Någon gång måste du bli själv
Någon gång måste du bli själv
Snabbish
Quiet heart
Snart bär det av!
Random lista :P
1. Sätt din musik på blanda
2. Klicka på nästa knappen efter varje fråga
3. Använd låttitlarna som svar på frågan
4. Fuska inte!
1. Hur mår du idag?
Kill the lights
2. Kommer du att komma långt i livet?
Spinn around
3. Hur ser dina vänner dig?
Cassie
4. Kommer du att gifta dig?
Always you
5. Vad är ditt livs themesong?
Thinkin' Again
6. Vad är ditt livs historia?
Badaboom
7. Hur är skolan för dig?
Cry me a river
8. Hur kan du komma framåt i livet?
You can't be missed if you never go away
9. Hur kommer morgondagen vara?
Rebel Yell
10. Vad är det bästa med dina vänner?
Grattis. (haha kul att min kusin/vän skrev den till sin tvilling och att perrra a.k.a. Asshunter sjunger! :''D)
11. Vad finns i lager för nästa vecka?
Unwritten
12. vilken sång beskriver dig bäst?
I'll take my chances
13. Hur är det med ditt liv?
Runaway run
14. Vilken sång ska spelas på din begravning?
Wanderlust
15. Hur ser världen på dig?
Lappi-Lapland iv Etianien
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv?
Lucy
17. Vad tycker dina vänner om dig?
Dear This Has Always Been About Standing Up For What You Believe In
18. vilken låt beskriver den du är mest attraherad av?
Three flights up
19. Vad skulle du vilja säga till nästa generation?
Ich will Gerechtigkeit
20. Har du en djup och mörk hemlighet?
The Clash
21. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig?
Never there
22. Hur kan jag göra mig själv glad?
Beep
23. Kommer jag någonsin skaffa barn?
Leave right now
24. Vad är några tips till mig?
Cityhets
25. Kommer jag att bli igenkänd?
Jaded
26. Vad är min danssång?
Love like this
Lekdag!
P.S. I Love You
Aja, men sedan lyssnade jag på musik. Lite The Cick Five blev det. De brukar göra mig tokglad. Jag har lyssnat på dem i cirkus ett halvår nu, eller kanske är mera? hmm... Aja, men de är bra iaf. De har bytt sångare och sound mellan skivorna, men deras texter är lika underbara på båda skivorna. Så nu tänkte jag ge er smakprov och bli lite missionär för dem här i Sverige. :''D
Say Goodnight är ifrån deras första skiva "Greetings from Imrie House" från 2005. Den är lite sad, lite lugn, men man får ändå en feel good känsla eller så blir man depp. Det där beror på hur man mår för dagen. :P
Say Goodnight kanske inte var bäst för att säga att man blir glad. Men på "Greetings från Imrie House" finns även Catch your wave och den får mig alltid att vilja hoppa runt och bara vara glad!
På The Click Fives andra skiva "Modern Minds and Pastimes" från 2007 finns en av mina favoritlåtar. When I'm gone heter den och ja, jag vet inte, men texten blandat med musiken går rakt in i mitt hjärta och även om den är lite sorglig så är den svängig och jag kan bli lycklig av den.
Sedan måste jag nämna Addicted to me bara för att jag vet att ni älskar mig! ;)
Say Goodnight- the Click Five
But I don't wanna leave it all
So write the letters in teary ink
I just need some time to think
And I just need some time to breathe
[Chorus]
Baby just say goodnight
I'll be gone tomorrow
Baby just close your eyes
I can't take the sorrow
Baby just walk away
You know I can't stay
There's no easy way to say goodbye
So baby just say goodnight
We're in a spell that never ends
The empty hourglass wore me thin
So let the phone do its work
Your voice is heaven
But it hurts
Your words are memories
But they burn
[Chorus]
Baby just say goodnight
I'll be gone tomorrow
Baby just close your eyes
I can't take the sorrow
Baby just walk away
You know I can't stay
There's no easy way to say goodbye
So baby just say goodnight
Baby don't say goodbye
Baby just close your eyes
And dream,tomorrow's on its way
So just walk away
[Chorus]
Baby just say goodnight
I'll be gone tomorrow
Baby just close your eyes
I can't take the sorrow
Baby just walk away
You know I can't stay
There's no easy way to say goodbye
So baby just say goodnight
Baby just say goodnight
My little pony (nej, inte du Ski)
Ja, sen på nått konstigt vänster började vi titta på My Little Pony. Mest för att se vad vi gillade när vi var små. Tyvärr kändes det bara pinsamt så vi kom inte igenom ett avsnitt. Sedan tittade vi på Lady Lovely Locks och det var bättre, men nej inte ett helt avsnitt där heller. Vi gjorde ett sista försök med Jem and the Holograms och det var bäst! Vi kom igenom hela första avsnittet och jag vill se mera!
Tack för idag Pellefant! ;)
No one would listen
No one would listen
No one but her
Heard as the outcast hears
Shamed into solitude
Shunned by the multitude
I learned to listen
In my dark, my heart heard music
I longed to teach the world
Rise up and reach the world
No one would listen
I alone could feel the music
Then at last, a voice in the gloom
Seemed to cry "I hear you;
I hear your fears,
Your torment and your tears."
She saw my loneliness
Shared in my emptiness
No one would listen
No one but her
Heard as the outcast hears
No one would listen
No one but her
Heard as the outcast hears
*gäsp*
Annars idag så har jag bara tvättat, sovit och varit på Hemköp med Malin. Jag ska nog träffa Malin på onsdag och hjälpa henne vara barnvakt! Tror det blir riktigt skojigt! :D
Grillkväll
Så måste jag hälsa Iona välkommen till TP! :D Kul att du hittade dit! :D
6 månader sedan jag vandrade på Essengator. Grugahalle till Sheraton. Sedan kröp jag ner i sängen och försökte smälta alla intryck. Hur kan det edan ha gått ett halvår sedan jag sa hej till Tokio Hotel? Jag förstår det inte! Känns som om det var igår samtidigt som det lika gärna bara kunde ha varit en dröm...
Ett halvår sedan idag!
Jag är omtyckt i Kanada!
Sedan så är han VJ:n jag chattar med i Holland svincool! Fatta att han har fått jobba med Lenny Kravitz, Absolut Vodka och diverse holländska program/musiker. Kanske postar en video han gjort senare.
Jag har lust att kommentera det som hänt på THF i natt, men jag väljer att hålla käften. Skulle få för mycket skit annars.
Den mest dramatiska normala dagen någonsin!
Jag skulle lätt se den här filmen! ♥
dusch
Lite mer blaj :P
Blaj såhär mitt i natten! :P
Lite snabbt om Valborg. Vi hamnade ju på Akuten. :) Innan dess var det förfest hos Elenor, med lite tacopaj, alkohol och singstar. Very funny girls! :D Sedan när klockan närmade sig tolv så drog vi upp till Kårallen och jag, Malin och Carina hade lite oflyt och hamnade i lång kö efter en utflykt till A-huset. Men ja, vi kom in på Kårallen och insåg att de flesta studenter som var kvar i Linköping hade skaffat biljett till Akuten. Där levde vi loppan på 2 dansgolv, en miljon barer, 2 eller 3 musikunderhållningar. Mysigt att sitta ute i tältet och lyssna på de som spelade där. de spelade allt ifrån Håkan Hellström till Disney-låtar. :P I Baljan spelade några som var ganska bra och körde lite covers. Blev dock lite förvånade när de drog till med Zvampen av Electric Banana Band för den hade jag och Malin försökt skriva gyckel på tidigare i veckan. Hehe, så kan det gå! Aja, typ runt ett kanske? Eller halv 2? Ja, någon gång så hittade jagOskar och då blev jag tråkig.. Haha, men det var trevligt iaf. Halv 4-4 någon gång var jag hemma och konstaterade att folk iaf hade städat lite efter festen utanför mitt rum. Nice! Så då kom det bara 20 skator istället för de 40 som brukar vara där...
Men nej nu ska jag bara lägga till lite bilder från igår så ska jag försöka sova sen. Har mardrömssenario om att de kommer ringa kl 8 och vilja laga min dusch. Eller så lagar de den inte alls och då har jag ingen på hela helgen. *gråta*
Huhu nu hamnar kanske bilderna på yf.be men då känner jag mig bara älskad! :''D Christer Sjögren är ju ändå min nya idol. :P (Okej, jag stör mig fortfarande, men orkar inte ens vara upprörd längre)
Jag borde...
Bjuder på en bild med såpbubblor från igår. Kanske gör mig lite lugnare iaf...
Till TH-haters eller vem som nu läser
Jag är så jävla trött på att alltid behöva försvara min musiksmak. JAG ÄLSKAR TOKIO HOTEL OCH ÄR INTE RÄDD FÖR ATT SÄGA DET! Vad jag däremot är trött på är att vi TH-fans får stå emot en massa skit. Många ser ner på oss utan att ens ha hört deras musik! Fan jag hatar att höra att folk blivit slagna i skolan bara för att de lyssnar på TH. Och att folk tar bilder från TH-forum och lägger ut på yttrandefrihetsforum och röstar om vem som är fulast hur kul är det? Att dessutom skylla på en av adminerna på TH-forumet! Jag blir så arg! Kan vi inte bara få vara ifred? Hackar vi på er för att ni lyssnar på Orup eller? NEJ! Gah!
Liksom jag är van vid att ta emot skit, så mig kan ni få sparka på och tala om hur ful jag är, men när ni gör det mot mina vänner så blir jag förbannad! Liksom de här människorna som jag verkligen älskar har aldrig gjort er något! Varför måste ni göra så mot dem? Jag vet att ni gör det för att få vår uppmärksamhet och få oss att må dåligt och guess what? Med mig lyckades ni! Jag hatar att jag skriver det här inlägget för ni förtjänar det inte, men jag är så arg!
LÅT OSS VARA FFS!
Till alla er som blivit drabbade:Jag lider med er! Älskar er! <3